Enögd släkting bakom människans ögon

En enögd varelse som levde för 600 miljoner år sedan är en av människans äldsta förfäder och gav upphov till våra moderna ögon, enligt en studie från Lunds universitet. Forskare har analyserat ljuskänsliga celler hos olika djurgrupper för att förklara varför ryggradsdjurs ögon skiljer sig från andra. Studien publicerades i tidskriften Current Biology.

En studie från Lunds universitet visar att en enögd, maskliknande organism från för 600 miljoner år sedan är en gemensam förfader till alla ryggradsdjur, inklusive människan. Denna cyklopliknande varelse levde stilla som en grävande filtrerare och filtrerade plankton från havsvattnet, vilket gjorde att den inte behövde pariga ögon för rörelse och orientering.

"De var grävande filtrerare, satt stilla och filtrerade plankton från havsvatten. Då behövdes inte de här pariga organen som egentligen är till för att styra när man rör på sig och veta var man går," säger Dan-E Nilsson, professor emeritus i sinnesbiologi vid Lunds universitet.

Genom evolutionen förlorade organismen sina pariga ögon men behöll en grupp ljuskänsliga celler mitt på huvudet. Dessa celler användes för att hålla koll på dygnsrytmen och veta vad som var upp och ner.

Ögonen hos ryggradsdjur, som människan, skiljer sig markant från de hos ryggradslösa djur som insekter, kräftdjur och bläckfiskar. "Den sortens ljuskänsliga celler som ryggradslösa djur har till sina pariga sidoögon är inte den sortens ljuskänsliga celler som vi ser med," förklarar Nilsson.

Genom en omfattande analys av ljuskänsliga celler hos alla djurgrupper upptäckte forskarna att moderna ryggradsdjursögon utvecklades från den enda ögat på huvudet när förfadern började simma och leva ett aktivt liv. Människans näthinna utvecklades ur hjärnan, till skillnad från insekters och bläckfiskars ögon som utvecklades i huden på huvudets sidor.

"Det har alltid varit ett litet mysterium varför våra ögon är annorlunda... Vi har inte förstått varför det låg till som det gjorde, men nu gör vi det. Bitarna föll på plats," säger Dan-E Nilsson.

Studien publicerades i tidskriften Current Biology.

Relaterade artiklar

Forskare vid Kyoto University har spårat ursprunget till mänskliga blodceller till encelliga organismer som levde för cirka 700 miljoner år sedan. Deras analys visar att moderna immunceller speglar en urgammal evolutionär väg som går tillbaka till uppkomsten av flercelliga djur.

Rapporterad av AI

Nyligen undersökta fossil tyder på att de tidigaste fyrbenta ryggradsdjuren utvecklades direkt till vuxna individer utan ett larvstadium med yttre gälar.

Mer än 700 fossiler från Jiangchuan-biotan i Yunnan-provinsen i sydvästra Kina, daterade till 554–539 miljoner år sedan under den sena ediacara-perioden, inkluderar tidiga släktingar till sjöstjärnor, ollonmaskar, deuterostomer och andra bilaterala djur. Upptäckten, som leddes av dr Gaorong Li vid Yunnan University efter nästan ett decennium av fältarbete, utmanar idén om den kambriska explosionens plötslighet genom att visa att diversifierade djursamhällen existerade redan innan den. Resultaten, som publicerats i tidskriften Science (DOI: 10.1126/science.adu2291), uppvisar exceptionellt välbevarade kolförande filmer som avslöjar fina detaljer såsom matsmältningssystem.

Rapporterad av AI

Forskare har identifierat ett 500 miljoner år gammalt fossil från Utah som Megachelicerax cousteaui, den tidigaste kända kelicervare och en släkting till spindlar, skorpioner och dolksvansar. Upptäckten, som beskrivs i en studie i Nature, förlänger gruppens evolutionära historia med 20 miljoner år tillbaka till kambrium. En liten klo som upptäcktes under prepareringen bekräftade dess betydelse.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj