Ecological aftershocks of ancient megafauna extinctions influenced history

The extinction of large animals by ancient humans triggered profound ecological changes that reshaped global history, according to a new essay series. In its final part, author Ed Stoddard explores how these 'aftershocks' led to denser forests in the Americas and Europe while burdening Africa with dangerous wildlife. This longue duree perspective highlights animals' role in human development.

In the third installment of his series on the Sixth Extinction's first wave, Ed Stoddard examines the long-term ecological consequences of ancient humans hunting megafauna to extinction outside Africa. Published on January 28, 2026, by Daily Maverick, the essay argues that these events, occurring during the Pleistocene and early Holocene, unleashed 'trophic cascades' that altered ecosystems worldwide.

Stoddard draws on the 'longue duree' approach from the Annales school of history to blend pre-history and history. He quotes African historian Christopher Ehret: “I see no value in the artificial separation of our human story into something called ‘history’ and something else called ‘pre-history’. Whatever human beings have done in the past is history.” Animals, too, share this history, with their actions influencing human paths.

Two key trends emerge. First, the loss of mega-herbivores like mammoths and ground sloths allowed forests to expand unnaturally in Europe, North America, and South America. Studies, including one from Aarhus University on dung beetle fossils, show that pre-extinction landscapes were more open and diverse. Christopher Johnson, in a 2009 Proceedings of the Royal Society paper, noted North America's once-richer mega-herbivore assemblage compared to modern Africa, predicting immense ecological shifts upon their disappearance.

These changes included denser woodlands, increased fires, and declines in plants co-evolved with megafauna. Without elephants as 'habitat engineers'—knocking down trees and dispersing seeds via dung—regions became less open, challenging the myth of a 'forest primeval' untouched by humans.

Second, Africa retained its megafauna, creating a 'beastly burden' that hindered development. Dangerous animals like hippos, crocodiles, lions, and elephants obstructed trade routes, agriculture, and livestock herding. Stoddard references Jared Diamond's Guns, Germs, and Steel on domestication limits and links the ivory trade to colonial exploitation and the 'resource curse.' Conflicts, such as those fueling the Rwandan genocide between pastoralists and farmers, underscore ongoing tensions.

Today, many African megafauna persist, but rural poor live below a 'faunal poverty line,' viewing wildlife as a curse while Westerners see it as a blessing. Stoddard suggests this history can guide Anthropocene navigation for humans and animals alike.

Relaterade artiklar

Realistic depiction of a frozen wolf pup with woolly rhinoceros in its stomach, scientists analyzing ancient DNA for extinction clues.
Bild genererad av AI

Unik dna-analys av utdöd ullhårig noshörning i vargmage

Rapporterad av AI Bild genererad av AI

Forskare vid svenska Centrum för paleogenetik har analyserat DNA från en utdöd ullhårig noshörning som hittades i magen på en nedfryst vargvalp. Fyndet, som är det första i sitt slag från istiden, ger nya ledtrådar om artens utrotning. Analysen tyder på att klimatförändringar troligen orsakade noshörningens försvinnande snarare än mänsklig jakt.

Forskare har hittat chockad kvarts på nyckelsajter från Clovis-eran, vilket stär bevisen för att en kometsprängning för cirka 13 000 år sedan bidrog till utrotningen av mammutar och annan megafauna. Denna kosmiska händelse, kopplad till början av Younger Dryas-kylperioden, kan också förklara det plötsliga försvunnet av Clovis-kulturen över Nordamerika. Resultaten, publicerade i PLOS One, belyser extrema värme- och trycksignaturer som inte stämmer med vulkaniska eller mänskliga orsaker.

Rapporterad av AI

En ny studie visar att den sena ordoviciska massutrotningen för cirka 445 miljoner år sedan inte bara utplånade 85 procent av marina arter utan också banade väg för käkförsedda ryggradsdjur att frodas. Forskare vid Okinawa Institute of Science and Technology analyserade fossil data för att visa hur isolerade refugier tillät dessa tidiga fiskar att diversifieras efter katastrofen. Händelsen omformade jordens ekosystem fundamentalt och påverkade modern marint liv.

Ny forskning utmanar tanken att massiva isålderskängurur var för tunga för att hoppa. Forskare har funnit att dessa djur, som vägde upp till 250 kilogram, hade ben och senor i benen som klarade korta hoppstoar. Denna förmåga hjälpte troligen till att undvika rovdjur.

Rapporterad av AI

En ny studie utmanar synen på asätande som en primitiv reservplan för tidiga människor och framställer det istället som en smart, pålitlig överlevnadsstrategi som formade vår evolution. Ledd av Spaniens CENIEH betonar forskningen hur konsumtion av asor gav essentiell näring med mindre ansträngning än jakt. Mänskliga drag som stark magsyra och långdistansmobilitet gjorde asätande särskilt effektivt.

Nya studier tyder på att explosioner av kometer eller asteroider ovanför jordens yta, kända som touchdown-luftsprängningar, kan ha inträffat oftare och orsakat mer omfattande förstörelse än tidigare känt. Ledda av James Kennett vid UC Santa Barbara har forskare identifierat markörer för dessa händelser på olika platser, från havssediment till antika ruiner. Dessa fynd belyser de potentiella klimat- och samhällspåverkan av sådana osynliga kosmiska hot.

Rapporterad av AI Faktagranskad

Djur inom husdjur, boskap, viltliv och vattenbruk påverkas alltmer av kroniska sjukdomar som länge förknippats med människor. En artikel i Risk Analysis ledd av Jordbruksuniversitetet i Aten beskriver en integrerad modell för att övervaka och hantera dessa tillstånd över arter.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj