Realistic depiction of a frozen wolf pup with woolly rhinoceros in its stomach, scientists analyzing ancient DNA for extinction clues.
Realistic depiction of a frozen wolf pup with woolly rhinoceros in its stomach, scientists analyzing ancient DNA for extinction clues.
Bild genererad av AI

Unik dna-analys av utdöd ullhårig noshörning i vargmage

Bild genererad av AI

Forskare vid svenska Centrum för paleogenetik har analyserat DNA från en utdöd ullhårig noshörning som hittades i magen på en nedfryst vargvalp. Fyndet, som är det första i sitt slag från istiden, ger nya ledtrådar om artens utrotning. Analysen tyder på att klimatförändringar troligen orsakade noshörningens försvinnande snarare än mänsklig jakt.

För cirka 14 400 år sedan strövade ullhåriga noshörningar i Sibirien, tre meter långa med tjock päls, kraftiga horn och rejäla fettdepåer som skydd mot kylan. En sådan noshörning hamnade i magen på en vargvalp i Jakutien, som strax därefter dog i ett skred och frös in i permafrosten, bevarad fram till idag.

Forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm, ledda av Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Stockholms universitet, har nu kartlagt noshörningens arvsmassa – en världsnyhet som uppmärksammats av CNN. "Det är första gången någonsin som man har kartlagt arvsmassan från ett djur – som man hittat inuti ett annat djur – från istiden", säger Dalén.

Analysen var utmanande eftersom magsäcken normalt bryter ner vävnad, men provet var knappt smält. "Vi hade väldig tur, för den hade knappt börjat smälta alls", säger Camilo Chacón-Duque, en av forskarna. De jämförde DNA:t med prover från noshörningar som levde för 18 000 och 49 000 år sedan. Resultatet visar inga spår av inavel, vilket indikerar en stor population strax före utrotningen för cirka 14 000 år sedan.

Troligen dog noshörningarna ut på grund av klimatförändringar när istiden tog slut och landskapen förändrades. "De var väl anpassade till kylan och en viss sorts landskap. När landskapen förändrades kan det ha satt mycket press på dem", säger Dalén. Mänsklig påverkan, som jakt, verkar osannolik som huvudorsak.

Relaterade artiklar

Archaeological dig at Bronze Age Arkaim uncovering sheep skeleton with visualized ancient plague DNA against Eurasian steppe landscape.
Bild genererad av AI

Forntida får-DNA ger nya ledtrådar om hur bronsålderspest spred sig över Eurasien

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Forskare som analyserar forntida DNA uppger att de har upptäckt pestbakterien Yersinia pestis i kvarlevorna av ett domesticerat får från Arkaim, en bronsåldersbosättning i södra Uralregionen i dagens Ryssland. Teamet rapporterar att detta är den första kända identifieringen av en bronsålders pestlinje i en icke-mänsklig värd från den perioden, ett fynd som kan hjälpa till att förklara hur en tidig, före lopptillpassad form av pest spreds brett över Eurasien.

Scientists have reconstructed the genome of a woolly rhinoceros from a fragment of flesh found in the stomach of a wolf pup that died 14,400 years ago in Siberia. The analysis reveals the rhino was genetically healthy, with no signs of inbreeding, challenging theories about the causes of its extinction. This discovery provides the closest genetic insight yet into the species just before it vanished.

Rapporterad av AI

Forskare har sekvenserat det fullständiga genomet hos en ullnoshorn från en 14 400 år gammal vargvalps maginnehåll, vilket ger insikter om artens sista dagar före utrotning. Upptäckten visar en genetiskt frisk population på randen till försvinnande. Detta genombrott markerar första gången ett sådant genomb tagits från ett djurs matsmältningsrester.

Arkeologer har identifierat de äldsta genetiskt bekräftade hundlämningarna från en utgrävningsplats i Turkiet, daterade till 15 800 år sedan, vilket förskjuter tidslinjen för hundens domesticering med cirka 5 000 år. Ytterligare lämningar från Storbritannien, cirka 14 300 år gamla, visar att hundar var spridda över hela Europa under jägar- och samlarstenåldern. Fynden tyder på att tidiga människor spred domesticerade hundar genom kulturella utbyten.

Rapporterad av AI

Forskare har rekonstruerat forntida genomer av människans herpesvirus HHV-6A och HHV-6B från europeiska kvarlevor över 2 000 år gamla, vilket bevisar att dessa virus har samexisterat med människor i minst 2 500 år. Studien visar att vissa individer ärvde virusen direkt i sitt DNA, ärvt genom generationer. En stam, HHV-6A, verkar ha förlorat sin förmåga att integreras i människokromosomer över tid.

Forskare vid Uppsala universitet har använt forntida DNA för att visa att stenåldersgravar i Sverige involverade utökade familjeband bortom närmaste släktingar. Analys av delade gravar vid Ajvide på Gotland visar att släktingar i andra och tredje led ofta begravdes tillsammans, vilket tyder på starka samhällsband. Fynden utmanar antaganden om enkla familje strukturer i jägar-samlarsamhällen för 5 500 år sedan.

Rapporterad av AI

En ny analys av fossila ben tyder på att Australiens utdöda jättekängurur, som tidigare ansågs för klumpiga för att hoppa, kanske ändå studsade. Forskare har hittat anpassningar i deras benstruktur som kunde klara hoppbelastningen. Dessa fynd utmanar länge hållna antaganden om dessa massiva pungdjurs rörelsemönster.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj