Studie tyder på svåra födslar för forntida Australopithecus

Simuleringar indikerar att utdöda Australopithecus-homininer stod inför förlossningsutmaningar liknande moderna människors, med höga tryck på bäckenbotten som riskerade bristningar. Forskare analyserade bäcken från tre Australopithecus-arter för att modellera dessa krafter. Resultaten belyser potentiella bäckenbottenstörningar hos dessa tidiga förfäder.

Förlossning utgjorde betydande risker för Australopithecus, tidiga homininer som levde i Afrika mellan 2 och 4 miljoner år sedan. Dessa förfäder gick upprätt, var anpassade till träd och använde möjligen stenverktyg, vilket potentiellt kopplar dem till Homo-släktet. Ett team ledd av Pierre Frémondière, en barnmorska vid Aix-Marseille University i Frankrike, undersökte den unika ovala formen hos Australopithecus förlossningskanal – bred från sida till sida men smal framifrån och bakifrån. Detta skiljer sig från schimpansers transversalt smala kanaler och människors mer cirkulära. För att bedöma förlossningsbelastningarna simulerade forskarna födslar med tre bäcken: från Australopithecus afarensis, Australopithecus africanus och Australopithecus sediba. De anpassade en tredimensionell MR-bild av en gravid kvinnas bäckenbotten till dessa forntida bäcken och modellerade ett barn som passerar igenom. Simuleringarna visade krafter på 4,9 till 10,7 megapaskal på bäckenbotten, jämförbart med 5,3 till 10,5 megapaskal vid mänskliga födslar. Frémondière noterade: „Vi visar att australopitecinerna är ganska lika moderna människor. Om de hade många födslar skulle de troligen ha en större risk för bäckenbottenstörning.“ Hos människor idag bidrar sådana krafter till bristningar och störningar som inkontinens eller prolaps, som drabbar ungefär 1 av 4 kvinnor. Lia Betti vid University College London prisade studiens användning av flera bäcken och människojämförelser för dess robusthet men manade till försiktighet. Skillnader i Australopithecus muskeltålighet är okända, och en simulering misslyckades med att visa rätt fostervändning, vilket pekar på brister i modellen. Betti tillade: „Problemet är bara att vi inte har någon enorm mängd bevis“, med endast tre bäcken tillgängliga och inga från tidigare homininer. Frémondière höll med och sade: „Jag tror att vi bara är i början av studier av det här slaget.“ Forskningen publiceras i The Anatomical Record (DOI: 10.1002/ar.70173).

Relaterade artiklar

Forskare har upptäckt ett 7,2 miljoner år gammalt lårben i Bulgarien som visar egenskaper som tyder på tvåbent gång, äldre än kända afrikanska homininfossil. Fyndet, kopplat till aparten Graecopithecus freybergi, utmanar idén att upprätt gång enbart utvecklades i Afrika. Experter varnar dock för att mer bevis behövs för att bekräfta tvåbenta gången.

Rapporterad av AI

Forskare har hittat fossila tänder i Etiopien som tyder på att tidig Homo och en okänd Australopithecus-art delade landskapet för mellan 2,6 och 2,8 miljoner år sedan. Upptäckten stärker bevisen för att människans evolution innefattade flera överlappande släktlinjer snarare än en enda rak utvecklingslinje.

Forskare har funnit genetiska bevis för att moderna människor nådde Nya Guinea och Australien för omkring 60 000 år sedan, vilket ger stöd åt den längre kronologin framför mer sentida uppskattningar. Det internationella teamet, under ledning av forskare vid University of Huddersfield och University of Southampton, analyserade nästan 2 500 mitokondrie-DNA-genom från aboriginer i Australien, ursprungsbefolkningen på Nya Guinea och sydostasiatiska populationer. Deras arbete tyder på att tidiga migranter använde minst två rutter genom Sydostasien.

Rapporterad av AI

Ny forskning tyder på att unga dinosaurier blev självständiga snabbt och bildade egna grupper samt upptog olika ekologiska nischer än sina föräldrar, till skillnad från däggdjur med utdragen föräldravård. Denna skillnad kan omforma förståelsen av mesozoiska ekosystem. Studien, ledd av Thomas R. Holtz Jr. från University of Maryland, publicerades i Italian Journal of Geosciences.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj